Møteplass sikter inn mot fremtidens logistikkutfordringer

Det omfattende konferanseprogrammet som går parallelt med messen, gjør dypdykk i dagsaktuelle temaer.
   – Årets konferanse er utformet med sikte på å fange inn de mest interessante trendene innenfor vareforsyning og logistikk. Sammen med et kompetent programråd har vi identifisert noen særlig interessante områder som vi vil fokusere på, sier Pär Sandström, programansvarlig for Logistik & Transport-konferansen.
   Messegulvet kommer også til å åpne opp for interessante og aktuelle tankeganger da det på flere ulike steder vil bli aktiviteter og talere.
   – Det er utrolig viktig med en møteplass der hele logistikkjeden får en naturlig plass. Det er det vi vil skape her i Göteborg. Det føles viktig å ta inn de nye forretningsmulighetene og åpne opp for begreper som big data og skytjenester, noe som vi har fått til i år, dels via nye innovative utstillere og delvis via en egen formiddag på Logistik & Transport-konferansen, der den digitaliserte transportverdenen virkelig står i fokus, sier Gabriel Böjesson, messeansvarlig for Logistik & Transport med Truck 2015.
   Til nå har drøyt 150 utstillere meldt seg på til messen. Utstillerne representerer hele bredden fra de største logistikkforetakene til småskala innovasjons- og tjenestebedrifter.

Messen arrangeres i perioden 19.–21. mai 2015.

Nedenfor gjengi vi noen temaer fra konferanseprogrammet:

Geopolitiska krafter leder till flytt av produktion
Hur framtidens logistik utformar sig beror till stor del av geopolitiska krafter, globaliseringens utveckling och makroekonomiska faktorer. Ett oljepris under 50 dollar fatet får genomslag på transportkostnaden och påverkar kanske de stigande lönekostnaderna i Asien ännu mer än hur vi ”sourcar” och producerar. Vi kanske är på väg att flytta tillbaka produktion till Europa.  I USA är ”production home coming” en klar trend. Tarkett är ett intressant fenomen där de mera exklusiva golven produceras utomlands men de enklare, där produktionen kan automatiseras, flyttar hem. Skulle det kunna bli en trend att ”commodity production” som kan ha en hög automationsgrad kommer tillbaka till Europa? På Logistik & Transport i Göteborg i maj kommer frågan tas upp vid ett seminarium där en rad relativt nya beslutsfattare inom politik och industri diskuterar hur omvärlden utvecklas och hur detta påverkar den globala logistiken.

Ad hoc logistikens återkomst
Logistikens vagga sägs ju ibland vara de gamla Romar-krigen. Den tidens krig eller fältslag handlade om att tillfälligt kraftsamla inför en viss händelse – en ad hoc kraftsamling. Krig är plötsliga händelser där den logistiska förmågan kan vara helt avgörande för seger eller förlust. För den moderna industriella logistiken är plötsliga oförutsedda händelser logistikchefens mardröm. Vi logistiker gör allt vi kan för att förutse alla händelser och jämna ut händelseförloppen. Detta diskuteras på seminariet om lagerstyrning, detta med insikt om vad rätt lagerstyrning gör för resultatet på sista raden. Icke desto mindre verkar plötsliga förändringar komma allt oftare runt oss. Ta bara Ebola utbrottet i Afrika där bl.a. Läkare utan gränser presterade en anmärkningsvärd bra logistik som vi vanliga ”grå logistiker” säkert kan lära en hel del av. Johanna Linder logistiker på läkare utan gränser berättar om äventyret på Logistik & Transport – för hellre lära av Läkare utan gränser än av Putins Ukrainainvasion!

Framtidens städer utmanar förmågan till samverkan
Våra städer står inför stora förändringar. I snabb takt utvecklas städerna från att vara handelsplatser till att bli mötesplatser där man ses och roar sig. Butiker ersätts av caféer och restauranger. Städer förtätas och blandstäder byggs, där boende på ett naturligt sätt ska samverka med handel och arbetsplatser. Detta kräver att varutransporterna integreras. Samtidigt ska klimatutmaningarna mötas och man behöver arbeta fram förändrade trafikmönster. Detta innebär förändrad varuförsörjning och nya logistiska utmaningar där samverkan mellan alla aktörer kommersiella och politiska är avgörande för hur vi lyckas. Också detta är ett tema för en hård debatt på Svenska Mässan i Göteborg.

Slaget om dagligvarorna, On- eller Offline – vart är vi på väg?
E-handel, B2C, on-line, direct-to-home-distribution – och allt vad det kallas – tog verkligen fart 2014 och fortsätter att aggressivt ta marknadsandelar 2015. Trenden är uppenbar. Dessutom förtätas städerna vilket borde gynna denna distributionskanal. Men samtidigt är det många av e-handelsbolagen som söker ny finanisering, för de genererar inte tillräckligt med intäkter. På 80-talet ägdes dagligvarumarknaden av de varumärkesstarka dagligvaruproducenterna. Företag som Kraft, Unilever, P&G ägde marknaden och styrde och ställde i butikernas hyllor. På 90 och 00-talet klev de stora dagligvarukedjorna fram. De tog över hela distributionsarbetet från fabrik till butik och lanserade starka egna varumärken som mer och mer ägde hyllorna. Man pratade om ”sanningens ögonblick” när konsumenten gör valet vid butikshyllan. Under inledningen av 00-talet tog nya lågprisaktörer som Lidl och Netto alltmer plats. Nu verkar vi vara mitt uppe i nästa paradigmskifte där dagligvarorna kör förbi hela detaljhandeln och knackar direkt på konsumenternas dörrar och e-handeln expanderar. Jämför man effektiviteten för privatpersonens logistikarbete och det logistikarbete som utförs när logistikföretagen utför arbetet så får ju privatpersonen sätta sig ner och skämmas. Vi konsumenter förbrukar långt mer energi per kilo produkt mellan butik och hem än vad motsvarande kilo produkt behöver hela vägen från Shanghai till ett köpcentrum i Mellansverige. Samtidigt är det privata logistikarbetet obeskattat i vårt annars så högbeskattade samhälle vilket borde vara en motkraft. Så vart är vi egentligen på väg? På Logistik & Transportkonferensen kommer några av Sveriges kunnigaste personer inom området att spana efter nästa paradigmskifte.

Går trenden mot ökad effektivitet eller mäter vi fel?
Logistiken i allmänhet och transportlogistiken i synnerhet har genom åren effektiviserats avsevärt. Inom transportlogistiken har förbättringar åstadkommits genom större fordon, farkoster med optimerad styrning och enhetliga lastbärare som utnyttjas allt mer effektivt. Frågan är om det ambitiösa effektivitetsarbetet har lett till oönskade effekter som sänkt effektivitet i andra delar av varuförsörjningen eller i värsta fall försämringar genom en minskad lokal mångfald. Kanske är det dessutom så att vi står inför en IT-driven transformation av hela transport- och försörjningssystemet som kommer att kullkasta mycket av dagens sanningar om effektivitet? Den globala digitala utveckling som pågår påverkar stort sett alla branscher. Tjänster som anknyter till Internet of Things, Big data och molnet är idag självklara, snart även i transport- och logistikindustrin.
Vi mäter fysisk produktivitet men konkurrerar mer och mer med digitala tjänster.

Kunskapssamhället och kampen om talangen ökar
Helt klart går vi mot ett alltmer komplext samhälle där vinnarna är de som är bäst på att hantera komplexiteten och bäst förstår sammanhangen. Detta ställer i sin tur krav på kompetens och begåvning. Företagens framgång står och faller med kvalitet och kompetens på medarbetare. Ska logistikbranschen utvecklas väl behövs spjutspetskompetens inom forskning, utveckling och ledning. Det behövs också bred kompetens på mellan och basnivån. Logistikbranschen behöver på allvar fråga sig hur man ska vara framgångsrik i kampen om de bästa talangerna. Det behövs högkvalitativ utbildning på alla nivåer; gymnasienivå, YH-nivå, universitet inklusive masterprogram och företagen behöver skapa karriärvägar som lockar de bästa talangerna.